they only want you when you're seventeen
-"when you're twentyone, you're no fun."
Mitt huvud är ett fågelbo, min hjärna ett ägg. Tänkte nyss skriva en lista på saker jag vill att ni ska minnas om jorden går under imorgon (för det kommer den ju göra?) sen kom jag på att antagligen följer datorer med i flodvågorna och domedagsljuset. ANTAGLIGEN finns det ingen kvar som kan läsa vad jag skrivit då. Och då kände jag mig bara lämnad kvar med en hopplöshet i bröstet alternativt: hur korkad är jag? jag är ett fågelbo.
har gjort en egen brosch idag, en egen brosch som är så ful att den är det snyggaste jag sett och jag känner mig stolt över sådana småsaker. en brosch, tänker du? ja, säger jag.
Om orken
Om åtrån
om luften.
jag vet inte om jag bestämt mig men det känns som om jag är på god väg. ja, det gör ont att tänka på det. det gör ont att tänka på allt som varit och hur jag låtit människor behandla mig, hur jag har behandlat andra också, såklart. men mest att jag vet nu att jag förtjänar att må bra. ja.

if I were a tree
"if I were a tree I give you wood"
rusa genom staden, gruset mellan tårna eller borra ner fötterna mellan stenarna.
känna jorden mot sulorna och inte förakta känslan, utan bara förlora sig.
och vi skulle springa där tillsammans och läsa sagor under trädet,
och hade jag varit ett träd hade ni fått sova tätt intill mig.
jag har hemligheter precis som alla andra men inte för dig. du är värd mer än så, mycket mer.
och det är tryggheten, att där mina andetag slutar tar dina vid och jag vill leva så med dig,
barfota och solhatt
en dröm
att vänta. och vänja sig. 1
och det igen
i huvudet när jag ska somna, i vaket tillstånd eller på väg.
när jag tittar in i dina ögon och föreställer mig hur det skulle se ut
hur livet skulle ligga mellan oss,
titta upp med stora bruna ögon
få dig att smälta
och det gör så jävla ont
så jävla ont för jag förstår inte mig själv
jag vet att det är ofattbart
ogreppbart
och det finns inget mer jag önskar än att det släpper
att få ro i tanken
och mogna med den

att födas. 2
"åh snart är den här, eller vänta, den är här redan, sommaren!"
sommaren, solen. solen som värmer alla men dina händer värmer mig mer.
ja, jag vill hoppa ini det, dyka ner i allt som väntar mig, ta tag i det jag borde.
men immanensen tar tag i mig innan och jag vet inte hur man gör när man vänder på allt,
börjar om på nytt
nej, jag vill inte hoppa ner i skiten igen, i smutsen och klådan i halsen men det verkar som om det är där man fastnar. ständigt.
jag verkar bara inte kunna integrera i eran verklighet
jag är observatören, den som ser allt men inget säger
och jag skäms


"people feel less lonely thinking they are others like themselves
relativeness.
it is smart to keep things relative.
perhaps that is why, communism was beautiful
perhaps that is why koreans are so fascist
a sense of belonging
under a
facade
over a
facade
hidden and exposed
violence
so what
so what
really what’s the point
is complexity beautiful?
is ignorance beautiful?
is isolation beautiful?
maybe.
maybe not.
reject it or reject it not"
att födas. 1
jag måste födas på nytt
ut ur livmodern
det ska kännas
mitt första vrål som en ny människa
(en annan)
det ska svida om knäna
när jag sakta lär mig att gå igen
stå upp för mig själv
(och alla andra)
det är det enda jag begär
att få simma i fostervattnet
känna värmen i buken
tätt intill moderkakan
få spräcka någon när jag sköljs ut
ut ur skötet
att få vråla
och bli älskad för det