dum och ung

om något.1

men det finns faktiskt en plats
mellan skuggan och solen. när någon stryker fingertopparna längs armen på dig och du ryser. ryser och hårsäckarna blir sådär porösa, öppnar upp sig och stelnar till igen. jag vet det låter äckligt. det är äckligt. äckligt skönt. det är det jag jagar hela tiden
balansen
att vara äcklig och skön på samma gång. att vara bisarr och vulgär men alldeles alldeles där emellan. på linan.
balansgången. det är det som är det svåra.
man kan ta en överdos eller stänga in sig i sin lägenhet.

men att känna blodet rusa genom kroppen samtidigt som du vet att nu
nu borde du gå hem


det är en annan sak

2011-04-13 @ 13:13:56 Allmänt Permalink


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0