dum och ung

jag har tydligen skrivit 490 inlägg här nu.
det är ganska bisarrt på något vis.
tänk vad jag kunde ha spenderat all tid jag lagt ner här?
många bäckar små.

har så knäppa tankar.
har man väl alltid, tänker du. nej, säger jag.
varför känns mitt liv som en kass b-film just nu?
en såndär film där man hela tiden väntar på något slags klimax,
någon stor händelse som gör den sevärd.
jag är ledsen mina damer och herrar, jag vet inte vad det är för klimax som kommer,
om det kommer något över huvud taget.
jag vet inte om det är så sevärt det här.

jag tror helt enkelt bara jag önskar att jag kände något. för någonting.