21.19
Ibland, när man tänker på personer som lämnat avtryck i ens liv, stora eller små, leriga eller rena, så känns det i hjärtat. Kanske hugger det till, kanske känner man sig lättad. Mest av allt hoppas jag på att jag inte blir bortglömd, att jag ryms i en liten vrå någonstans inom er. Åtminstone som ett minne.
Zara, jag minns alla nätter vi pratade i telefon, hur vi skickade poesi till varandra och hur magisk världen var, hur jag trodde mig veta allt fast än jag var 14, och du flera år äldre. Jag saknar det. Önska att jag kunde få tag på dig nu.
Kommentarer
Postat av: Erika
Du har lämnat stort avtryck i mitt hjärta Frida. Allt du gjorde för mig efter Robin dog kommer jag aldrig kunna glömma.
Postat av: Frida
Vad jag ler när jag läser din fina kommentar Erika. Du är fin du.
Trackback
