Ion
När jag tittar på dig och ser att du är där, att du andas in mig långt ner i dina lungor och jag - ler. Väntar tills vi ligger bredvid varandra igen och växer ihop till en. Du sa saker till mig inatt som satte sig som de fjädrar i mitt inre som jag pratat om tidigare. Ibland blir jag rädd. Jag blir rädd för jag vet att jag vill vara med dig alltid och någon gång tar alltid slut. Jag vill inte vill inte vill inte. Du sa igår att du knappt har några hemligheter för mig. Du sa så och ursäktade dig för att du har svårt att tala om känslor. Du behöver aldrig be om ursäkt för sånt. Du är det bästa jag vet.
Kommentarer
Trackback
