dum och ung

har vaknat. har ätit frukost. en macka för mycket (fast nej. jag äter vad fan jag vill när jag vill om jag vill. problemet är väl bara att jag egentligen inte vill. jag bara dras.) har lagt mig i sängen och tittat på tv, en skitvacker naturfilm somvar sjukt filmad. sjukt verkligen SICKSICKT. - kom sedan att tänka på en krönika min gamla vän johanna skrev i högstadiet. den var också sjukt vacker. fast på ett dekadent sätt. om hur lögner tillslut klilbbas ihop som spagetti och blir näst intill omöjliga att kravla eller ta sig ut ifrån. detta är så typiskt mig. jag ljuger inte om saker, men när jag väl ska välja mina lögner väl blir det helt fel. nu MÅSTE jag till exempel hämta ut 1000 kr från mitt konto senast imorgon till min mor och far som jag INTE HAR. NEJ, VARFÖR HAR JAG INTE DET?
för att jag är dum i huvudet. och för att jag måste komma på en ännu bättre och troligare lögn tills imorgon. kan lika gärna säga att pengarna försvann ner i ett stort svart hål eller att ett gäng giriga dvärgar stoppade ner sina händer i mina jackfickor i förbifarten häromdan i stan. ja, kanske funkar?