dum och ung

00.19

Jag har insett något idag. Någonting som jag borde trott på för längesen, eftersom det är den bistra verkligheten.
Det spelar ingen roll hur många klänningar du köper, hur snygga dina naglar är eller att du äntligen fick köpt de där skorna du suktat så länge efter. Om du inte, i slutet av dagen är nöjd med dig själv och trivs, så kan allt det andra kvitta. Då kan klänningen hänga ledsen på sin galge, skorna kan stå i hallen och vänta på att ett par alldeles för trötta fötter ska glida ner i dem. Det spelar ingen roll.

Jag insåg det idag. och jag skäms inte för att säga att jag är vilsen just nu, för det är alla ibland. Det är då man behöver få sträckläsa tre ton med tjejtidningar, läsa samma gamla tips om "hur du hittar den rätte" eller "såhär lockar du till dig männen", för att för några minuter få känna att man inte är ensam. Att det kommer en dag då livet inte känns lika tomt längre. Men jag blir inte klok på alla spalter och insändare om självkänsla och självförtroende. Jag vet inte riktigt om de tror på tipsen själva? "gå fram till killen på stan och fråga om han vet något bra fikaställe, och fråga sedan om han kanske vill hänga på?" jag trodde det var sådant man gjorde när man HAR bra självförtroende. Får man kalla handen vill man ju sjunka ner under jord i tretusen år tills någon kanske saknar en och gräver upp en igen. Eller bara ringer för att se att man lever.

Man behöver, och man BÖR våga mer. Men tyvärr är det svårt när inga klänningar hjälper. Det är svårt när man ständigt jämför sig med allt och alla runt omkring och till och med busschauffören som aldrig ler känns mer lycklig än en själv. jag är inte olycklig, jag är bara jävligt vilsen. och jag skäms inte för att säga det.
jag tror bara jag behöver råd som hjälper.
2010-07-02 @ 00:19:25 Allmänt Permalink


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0